Hoppa till innehåll

Anläggningstillgångar och omsättningstillgångar – skillnaden

Allt bolaget äger står på tillgångssidan i balansräkningen, uppdelat i två grupper: det som ska användas länge och det som ska bli pengar inom året. Skillnaden avgör hur tillgångarna värderas, hur de bör finansieras och vilka nyckeltal de ingår i.

14 dagar gratis · inget kort · ingen bindningstid

Uppdaterad · Insum

Balansräkningen i Insum för demobolaget: anläggningstillgångarna och omsättningstillgångarna rad för rad ned till Summa tillgångar, med kontona under materiella anläggningstillgångar utfällda, ingående balans och värdet vid månadens slut
Så ser det ut i Insum – demobolaget, påhittade siffror.

Kort svar

Anläggningstillgångar är avsedda att brukas eller innehas länge – lokaler, maskiner, bilar, aktier i dotterbolag – och skrivs av. Omsättningstillgångar ska omsättas inom året: lager, kundfordringar och pengar på banken.

Vad är anläggningstillgångar?

Anläggningstillgångar är det bolaget äger för att använda länge i verksamheten – inte för att sälja vidare. Lagen säger "avsedd att stadigvarande brukas eller innehas", och i praktiken betyder det mer än ett år. Lokalen, maskinerna, bilarna, datorerna och programvaran bolaget köpt är anläggningstillgångar. De står överst på tillgångssidan i balansräkningen och delas upp i tre grupper:

  • Immateriella anläggningstillgångar – sådant som inte går att ta på: goodwill från ett företagsköp, patent, licenser och egenutvecklad programvara som aktiverats.
  • Materiella anläggningstillgångar – byggnader och mark, maskiner, inventarier, verktyg, bilar och pågående nyanläggningar. Den största gruppen i de flesta bolag.
  • Finansiella anläggningstillgångar – aktier i dotterbolag och andra långsiktiga innehav, samt fordringar som förfaller om mer än ett år.

Vad är omsättningstillgångar?

Omsättningstillgångar är allt annat: det som ska omsättas – säljas, förbrukas eller bli pengar – inom den löpande verksamheten, normalt inom ett år. De står under anläggningstillgångarna i balansräkningen, i den ordning de ligger från pengar:

  • Varulager – varor för försäljning, råmaterial, produkter i arbete och färdiga produkter.
  • Kundfordringar – fakturor som skickats men inte betalats än.
  • Övriga fordringar – momsfordran, skattekonto, förskott till leverantörer och förutbetalda kostnader som hyran för nästa kvartal.
  • Kortfristiga placeringar – pengar placerade i fonder eller på fasträntekonto som går att lösa inom året.
  • Kassa och bank – pengarna på kontot.

Omsättningstillgångarna är det som betalar räkningarna de närmaste månaderna. Därför är det dem – inte maskinerna – som likviditetsmåtten räknar på.

Skillnaden mellan anläggningstillgångar och omsättningstillgångar

Det är avsikten som avgör, inte föremålet. En bil är en anläggningstillgång hos byggfirman som kör till sina kunder, men lager hos bilhandlaren som ska sälja den. En fastighet är en anläggningstillgång hos bolaget som har sitt kontor där, men omsättningstillgång hos fastighetsutvecklaren som bygger för att sälja. Samma sak gäller aktier: ett långsiktigt innehav i ett dotterbolag är finansiell anläggningstillgång, överskottslikviditet i en räntefond kortfristig placering.

Skillnaden spelar roll på tre sätt:

  • Värderingen. Anläggningstillgångar skrivs av: inköpspriset fördelas som kostnad över åren de används. Omsättningstillgångar skrivs inte av utan värderas till det lägsta av vad de kostade och vad de är värda – ett lager som blivit osäljbart skrivs ned direkt.
  • Nyckeltalen. Kassalikviditet, balanslikviditet och rörelsekapital räknas bara på omsättningstillgångarna. Soliditet, räntabilitet på totalt kapital och kapitalomsättningshastighet räknas på summan av båda.
  • Finansieringen. Det som ska ägas länge bör finansieras långsiktigt, med eget kapital och långa lån. Betalas en maskin med checkkrediten ska den återbetalas långt innan maskinen tjänat in sig.

Räkneexempel: tillgångssidan i balansräkningen

Exempelbolaget omsätter 12 000 000 kr om året och har 10 000 000 kr i tillgångar. Så här ser tillgångssidan ut, i balansräkningens ordning:

Räkneexempel

Räkneexempel: anläggnings- och omsättningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar (programvara)300 000 kr
Materiella anläggningstillgångar (lokal, maskiner, bilar)5 200 000 kr
Finansiella anläggningstillgångar (aktier i dotterbolag)500 000 kr
Summa anläggningstillgångar6 000 000 kr
Varulager900 000 kr
Kundfordringar1 700 000 kr
Kassa och bank1 400 000 kr
Summa omsättningstillgångar4 000 000 kr
Summa tillgångar10 000 000 kr
  • Anläggningstillgångar – brukas länge6 000 000 kr
  • Omsättningstillgångar – omsätts inom året4 000 000 kr
  • Anläggningstillgångar60 %
  • Omsättningstillgångar40 %

Summa tillgångar = 10 000 000 kr – balansomslutningen.

Exempelbolagets tillgångar: 60 % ska brukas länge, 40 % omsätts inom året.

Summa tillgångar är balansomslutningen – samma summa som eget kapital och skulder på andra sidan. Hur den sidan ser ut, och vilka nyckeltal som bygger på summan, står i guiden Balansomslutning.

Insum visar balansräkningen ur bokföringen varje månad med just de här grupperna – och varje rad går att fälla ut till kontona och klicka ned till verifikationerna.Prova gratis

Avskrivningar – så blir anläggningstillgången en kostnad

När bolaget köper en maskin för en miljon försvinner inte miljonen ur resultatet det året. Den blir en anläggningstillgång i balansräkningen och kostnadsförs i stället lite i taget, över de år maskinen beräknas användas – nyttjandeperioden. Varje års del kallas avskrivning, och den minskar både resultatet och tillgångens bokförda värde.

Exempelbolaget skriver av 400 000 kr om året på 6 000 000 kr i anläggningstillgångar – 6,7 %, som om allt skrevs av på 15 år i genomsnitt. Det blandar en lokal som skrivs av långsamt med datorer och bilar som skrivs av snabbt. Vanliga nyttjandeperioder är fem år för inventarier, bilar och datorer, tio år för tyngre maskiner och 25–50 år för byggnader. Mark skrivs inte av alls – den förbrukas inte – och inte heller finansiella anläggningstillgångar, som i stället skrivs ned om värdet fallit.

Inventarier som kostar mindre än ett halvt prisbasbelopp eller beräknas hålla kortare än tre år får kostnadsföras direkt. Gränsen följer prisbasbeloppet och ändras varje år – kontrollera den gällande hos Skatteverket.

Avskrivningarna är skälet till att EBITDA och rörelseresultatet skiljer sig åt: EBITDA räknas före dem, rörelseresultatet efter. Läs mer i guiderna EBITDA och EBIT.

Omsättningstillgångarna och likviditeten

Omsättningstillgångarna ställs mot de kortfristiga skulderna – leverantörsskulder, moms, löneskatter och det som ska betalas inom ett år – för att visa om den dagliga driften är finansierad. Exempelbolaget har 3 000 000 kr i kortfristiga skulder:

Likviditetsmåtten i exempelbolaget
Rörelsekapital = omsättningstillgångar − kortfristiga skulder1 000 000 kr
Balanslikviditet = omsättningstillgångar ÷ kortfristiga skulder133 %
Kassalikviditet = (omsättningstillgångar − varulager) ÷ kortfristiga skulder103 %

Kassalikviditeten räknar bort lagret, eftersom det först måste säljas innan det blir pengar. 103 % betyder att bolaget kan betala sina kortfristiga skulder med det som redan är pengar eller snart blir det. Vad som är bra, och vad du gör när talet sjunker, står i guiden Kassalikviditet.

Det som fastnar

Omsättningstillgångarna ska omsättas – men lagret och kundfordringarna gör det inte av sig själva. Ett lager som växer snabbare än försäljningen och kunder som betalar senare och senare binder kapital som annars hade legat på kontot. Hur länge kapitalet ligger i lagret och hos kunderna räknar du ut i guiden Kapitalomsättningshastighet.

Insum räknar rörelsekapitalet, kassalikviditeten, balanslikviditeten och kundfordringsdagarna ur bokföringen varje månad, med förändringen mot förra året.Prova gratis

Tillgångarna i bokföringen – kontoklass 1

I BAS-kontoplanen är alla tillgångar kontoklass 1, i samma ordning som balansräkningen: immateriella anläggningstillgångar på 1000–1099, materiella på 1100–1299 (byggnader och mark 11xx, maskiner och inventarier 12xx), finansiella på 1300–1399, varulager på 1400–1499, kundfordringar på 1500–1599, övriga fordringar och förutbetalda kostnader på 1600–1799, kortfristiga placeringar på 1800–1899 och kassa och bank på 1900–1999. Insum grupperar balansräkningen exakt så.

  • Ackumulerade avskrivningar bokförs på egna konton som slutar på 9 (1119, 1229) och visas som minusposter under tillgången. Det bokförda värdet är anskaffningsvärdet minus dem – aldrig vad tillgången skulle kosta att köpa i dag.
  • Avskrivningar bara i bokslutet gör att resultatet ser för bra ut under året och faller i december. Bokför dem månadsvis, så stämmer både resultaträkningen och anläggningstillgångarna varje månad.
  • Lagret bara i bokslutet ger samma problem för omsättningstillgångarna: lagervärdet står stilla hela året och bruttomarginalen hoppar. Räkna av eller uppskatta lagret månadsvis om det är stort.

Vad är en bra fördelning?

Det finns inget rätt svar – fördelningen följer branschen. Ett konsultbolag har nästan bara omsättningstillgångar: kundfordringar och pengar på banken. En verkstad, en åkare eller ett bolag som äger sin fastighet har mest anläggningstillgångar. Exempelbolaget ligger på 60 % anläggningstillgångar, vilket är vanligt för ett tillverkande bolag med egen lokal.

Det som är värt att följa:

  • Att anläggningstillgångarna är finansierade långsiktigt: eget kapital och långfristiga skulder bör tillsammans vara minst lika stora som anläggningstillgångarna, annars betalas maskiner med pengar som snart ska ut.
  • Att omsättningstillgångarna omsätts: lagret och kundfordringarna ska växa långsammare än försäljningen, inte snabbare.
  • Att avskrivningarna motsvarar slitaget. Skrivs tillgångarna av snabbare än de slits ser resultatet sämre ut än det är; långsammare, och ett tråkigt bokslut väntar när de måste skrivas ned.

Hur hårt tillgångarna arbetar visar kapitalomsättningshastigheten, och hur mycket av dem ägarna själva står för visar soliditeten. Båda bygger på summan av anläggnings- och omsättningstillgångarna.

Fler guider

Alla guider

Vanliga frågor om anläggnings- och omsättningstillgångar

Vad är skillnaden mellan anläggningstillgångar och omsättningstillgångar?

Avsikten. Anläggningstillgångar ska brukas eller innehas länge i verksamheten, normalt mer än ett år, och skrivs av. Omsättningstillgångar ska säljas, förbrukas eller bli pengar inom året och värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet.

Vad räknas som anläggningstillgångar?

Tre grupper: immateriella (goodwill, patent, licenser, aktiverad programvara), materiella (byggnader, mark, maskiner, inventarier, bilar) och finansiella (aktier i dotterbolag och fordringar som förfaller om mer än ett år). I BAS-kontoplanen konto 1000–1399.

Vad räknas som omsättningstillgångar?

Varulager, kundfordringar, övriga fordringar och förutbetalda kostnader, kortfristiga placeringar samt kassa och bank – i BAS-kontoplanen konto 1400–1999. De står i balansräkningen i ordning efter hur nära pengar de är.

Är en bil en anläggningstillgång eller en omsättningstillgång?

Det beror på vad bolaget ska göra med den. Hos byggfirman som kör till kunderna är bilen en anläggningstillgång som skrivs av; hos bilhandlaren som ska sälja den är den varulager. Samma regel gäller fastigheter, maskiner och aktier.

Hur skrivs anläggningstillgångar av?

Inköpspriset fördelas som kostnad över nyttjandeperioden, oftast linjärt: en maskin för 500 000 kr som ska användas i fem år skrivs av med 100 000 kr om året. Mark skrivs inte av. Inventarier under ett halvt prisbasbelopp eller med kortare livslängd än tre år får kostnadsföras direkt.

Varför skrivs inte omsättningstillgångar av?

För att de inte förbrukas över tid utan omsätts: lagret säljs, fordringarna betalas. De värderas i stället enligt lägsta värdets princip och skrivs ned direkt om de tappat i värde, till exempel ett lager som blivit osäljbart eller en kundfordran som inte kommer att betalas.

Vilka nyckeltal bygger på omsättningstillgångarna?

Kassalikviditeten (omsättningstillgångar utan lager delat med kortfristiga skulder), balanslikviditeten (alla omsättningstillgångar delat med kortfristiga skulder) och rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder). Soliditet och räntabilitet räknas på summan av alla tillgångar.

Vem skriver guiderna?

Insum. Guiderna förklarar nyckeltal, budget, likviditet, värdering och styrelserapporter med påhittade exempelbolag. De är allmän information, inte rådgivning för ett enskilt bolag.

Räknar Insum på samma sätt som guiderna?

Ja. Exemplen räknas med samma formler som Insum använder: soliditeten med 79,4 % av de obeskattade reserverna, kassalikviditeten utan varulager, EBITDA som rörelseresultat före av- och nedskrivningar, EBIT som rörelseresultatet och EBIT-marginalen som rörelsemarginalen (räntetäckningsgrad räknar Insum inte), marginalerna på nettoomsättningen (vinstmarginalen på resultatet efter finansiella poster), täckningsbidraget för hela bolaget som bruttoresultatet och täckningsgraden som bruttomarginalen (täckningsbidrag per produkt, TB2 och TB3 räknar Insum inte), räntabiliteten på eget kapital som resultatet efter finansiella poster de senaste tolv månaderna delat med genomsnittet av eget kapital nu och för ett år sedan, och på totalt kapital som rörelseresultat plus finansiella intäkter delat med genomsnittlig balansomslutning (sysselsatt kapital, skuldsättningsgrad och kapitalomsättningshastighet räknar Insum inte – skuldsättningsgraden följer av soliditeten) och bolagets värde som EBITDA de senaste tolv månaderna gånger branschens multipel minus nettoskulden (kvoten nettoskuld/EBITDA visar Insum inte som eget nyckeltal) och substansvärdet som eget kapital plus 79,4 % av de obeskattade reserverna (det bokförda – marknadsvärden räknar Insum inte med). Skapa budget gör första steget i guiden om resultatbudget: samma månad per konto under de senaste tolv hela månaderna (förra räkenskapsåret när det är slut), plus tillväxten på alla rader – lönerna, hyran, avskrivningarna och räntorna justerar du sedan, som i guiden. Likviditetsprognosen räknar med moms, löner och kredittider som i guiden om likviditetsbudget, men inte med investeringar, lån och bolagsskatt.

Hur ser jag siffrorna för mitt eget bolag?

Skapa ett konto och koppla bokföringen eller ladda upp en SIE-fil – då räknar Insum fram nyckeltalen, budgeten och likviditeten ur guiderna för ditt bolag, varje månad. Vill du se hur det ser ut först finns demobolaget, gratis och utan kort.

Se alla integrationer

Fler frågor och svar finns under Vanliga frågor.

Sluta räkna för hand

Koppla bokföringen eller ladda upp en SIE-fil så räknar Insum fram nyckeltal, budget och likviditet åt dig – på fem minuter. 14 dagar gratis, ingen bindningstid.