Hoppa till innehåll

Likviditetsplanering för företag ger kontroll

Med likviditetsplanering för företag ser du när pengarna räcker, kan agera före ett kassagap och fattar beslut med aktuella siffror från bokföringen varje dag.

Publicerad · Insum

En kund kan ha accepterat offerten, fakturan kan vara skickad och resultatet kan se positivt ut - men löner, moms och leverantörsfakturor ska ändå betalas innan pengarna kommer in. Det är precis därför likviditetsplanering för företag behövs. Den svarar på en mer praktisk fråga än resultaträkningen: Kommer det att finnas pengar på kontot den dag betalningarna ska göras?

För en VD, ägare eller styrelse är det sällan brist på ekonomiska rapporter som är problemet. Utmaningen är att förstå vad siffrorna betyder framåt. En likviditetsplan gör kassan till ett beslutsunderlag, inte bara en siffra på bankkontot.

Resultat är inte samma sak som likviditet

Ett bolag kan göra vinst och samtidigt få slut på pengar. Det händer exempelvis när försäljningen ökar snabbare än betalningarna kommer in, när lagret byggs upp eller när stora investeringar betalas direkt. Omvänt kan kassan tillfälligt vara stark trots ett svagt resultat, exempelvis efter en ägarinsättning, ett lån eller en kundbetalning i förskott.

Resultaträkningen visar intäkter och kostnader för en period. Likviditeten visar när betalningarna faktiskt passerar bankkontot. Skillnaden är avgörande när företaget ska avgöra om det finns utrymme för en rekrytering, en investering, utdelning eller en extra amortering.

En likviditetsplan behöver därför utgå från betalningsdatum, inte bara från bokförda intäkter och kostnader. En kundfaktura på 200 000 kronor stärker resultatet när den bokförs, men hjälper inte till att betala nästa veckas löner om kunden betalar om 45 dagar.

Vad en likviditetsplanering för företag ska visa

En användbar plan behöver inte vara komplicerad. Den ska göra det möjligt att se ingående kassa, förväntade inbetalningar, planerade utbetalningar och utgående kassa period för period. För många bolag är en månadsvis plan över tolv månader en bra grund. När kassaläget är mer ansträngt kan en veckovis vy för de närmaste åtta till tretton veckorna vara mer relevant.

Det viktiga är att planen fångar sådant som ofta faller mellan stolarna i en vanlig resultatbudget. Dit hör kundfordringar med verkliga förfallodatum, leverantörsfakturor, löner och arbetsgivaravgifter, moms, skatt, låneamorteringar, investeringar samt eventuella ägaruttag eller finansieringar.

Planen ska också tydligt skilja på det som redan är känt och det som bygger på antaganden. En förfallen kundfordran är ett känt belopp, även om betalningsdagen kan vara osäker. Försäljning som ännu inte är orderlagd är en prognos. När de två blandas ihop blir bilden lätt mer optimistisk än den borde vara.

Börja med bokföringen, men stanna inte där

Bokföringen är den bästa utgångspunkten eftersom den visar vad som redan har hänt: saldon, kundfordringar, leverantörsskulder, lån och återkommande kostnader. Men bokföringen kan inte på egen hand förutse nästa kvartal. Den behöver kompletteras med verksamhetens egna planer.

Börja med att kontrollera att avstämningarna är gjorda och att bankkonto, kundfordringar och leverantörsskulder speglar verkligheten. Om fakturor ligger på fel kund, förfallodatum saknas eller gamla saldon inte har följts upp, blir prognosen osäker oavsett vilket verktyg som används.

Lägg sedan till de förändringar som ännu inte syns i redovisningen. Det kan vara en beslutad löneökning, en ny hyresnivå, ett större inköp, ett projekt som avslutas eller en kund som vanligtvis betalar sent. Här behövs verksamhetskunskap, inte bara ekonomidata.

Fyra frågor som gör prognosen användbar

En likviditetsplan bör besvara fyra konkreta frågor:

  • När riskerar kassan att understiga den nivå företaget behöver för att betala sina åtaganden?
  • Vilka inbetalningar är osäkra eller försenade, och hur mycket påverkar de kassan?
  • Vilka utbetalningar går att flytta, dela upp eller finansiera utan att skada verksamheten?
  • Hur förändras läget om försäljningen, marginalen eller betalningstiderna avviker från plan?

Frågorna flyttar fokus från rapportering till handling. Ett negativt kassaflöde en enskild månad behöver inte vara ett problem om det är planerat och finansierat. Det blir ett problem när företaget upptäcker det för sent.

Arbeta med ett huvudscenario och tydliga alternativ

En enda prognos ger ofta en falsk känsla av precision. Kundbetalningar flyttas, order blir uppskjutna och kostnader uppstår som inte fanns i budgeten. Därför är det klokt att ha ett huvudscenario och minst ett försiktigare alternativ.

I huvudscenariot används den försäljning och de betalningstider som företaget bedömer som mest sannolika. I ett försiktigare scenario kan kundinbetalningar förskjutas en månad, nyförsäljningen minska eller en planerad investering genomföras tidigare. För ett bolag med få stora kunder är just betalningsförseningar ofta den viktigaste risken att testa.

Poängen är inte att förutsäga framtiden exakt. Poängen är att i förväg veta vilka beslut som krävs om utfallet blir svagare än plan. Det kan handla om att tidigarelägga fakturering, ringa kunder med förfallna fakturor, förhandla betalningsvillkor med en leverantör eller ordna finansiering innan behovet blir akut.

Sätt en lägstanivå för kassan

Att kassan är positiv betyder inte automatiskt att den är tillräcklig. Företaget behöver en lägstanivå som tar hänsyn till hur förutsägbara in- och utbetalningarna är. Ett konsultbolag med återkommande kunder och små inköp kan klara en lägre reserv än ett handelsbolag med lager, säsong och långa betalningstider.

Räkna med minst de närmaste kritiska utbetalningarna: löner, skatter, moms, hyra, räntor och leverantörer som är nödvändiga för driften. Lägg därefter på en rimlig marginal för osäkerhet. Styrelsen bör känna till både den beslutade lägstanivån och vad som ska hända om prognosen visar att den kan underskridas.

Det är ofta bättre att definiera åtgärdstrappan innan läget blir pressat. Vid ett mindre avvikelse kan företaget skärpa uppföljningen av kundfordringar. Vid en större avvikelse kan investeringar pausas eller en kreditlina användas. Vilken åtgärd som passar beror på affärsmodell, relationer och hur tillfällig bristen bedöms vara.

Gör planen till en återkommande rutin

Likviditetsplanering blir värdefull först när den uppdateras. En årsbudget som skapades i januari säger begränsat om kassaläget i oktober om försäljning, marginaler eller betalningstider har förändrats under året.

En praktisk rutin är att följa upp planen varje månad, eller varje vecka när kassan kräver tätare kontroll. Jämför då föregående prognos med utfallet. Kom kundinbetalningarna in som väntat? Blev kostnaderna högre? Flyttades någon investering? Varje avvikelse förbättrar nästa prognos om den förklaras och används för att justera antagandena.

För styrelsen räcker det sällan med en kassarad. Ett bra underlag visar utvecklingen framåt, vilka antaganden som ligger bakom och vilka risker som kräver beslut. Det skapar en mer konstruktiv diskussion än att först vid nästa möte konstatera att bankkontot blivit lägre än väntat.

Minska manuellt arbete utan att tappa kontrollen

Många företag bygger sin första likviditetsplan i Excel. Det kan fungera, särskilt i ett enkelt bolag med få transaktioner. Men modellen blir snabbt sårbar när flera personer uppdaterar den, bokföringen förändras eller siffror klistras in från olika källor. Då uppstår lätt frågan om en prognossiffra verkligen går att lita på.

Ett systemstöd som hämtar underlag från bokföringen kan minska det manuella arbetet och ge en gemensam bild för ledning, styrelse och redovisningsbyrå. Insum kan exempelvis använda befintlig bokföringsdata som grund för en tolvmånadersprognos, samtidigt som användaren kan följa hur rapporterade siffror hänger ihop med underliggande verifikationer. Det är särskilt värdefullt när beslutsfattare vill förstå var siffran kommer ifrån, inte bara se en graf.

Automatik ersätter däremot inte omdöme. Ingen prognos kan själv veta att en nyckelkund fått problem, att en rekrytering har skjutits upp eller att ett inköp kan vänta. Den bästa processen kombinerar aktuella data med den kunskap som finns i verksamheten.

En bra likviditetsplan ska inte skapa mer administration. Den ska ge företaget tid att agera medan det fortfarande finns val - och göra samtalet om kassan konkret långt innan den blir ett akut problem.

Fler artiklar

  • Ekonomistyrning företag med bättre kontroll

    Ekonomistyrning företag handlar om att se resultat, kassa och avvikelser i tid. Så skapar du underlag för bättre beslut utan Excel och överraskningar.

    Läs artikeln

  • Så prioriterar du åtgärder vid kassabrist

    Prioritera åtgärder vid kassabrist med rätt ordning: säkra betalningar, bromsa utflöden och styr likviditeten med en aktuell prognos för kommande period.

    Läs artikeln

  • Vad visar en resultatrapport i ditt företag?

    Vad visar en resultatrapport? Förstå intäkter, kostnader och lönsamhet, upptäck avvikelser i tid och fatta bättre beslut utifrån aktuella siffror varje månad.

    Läs artikeln

Alla artiklar

Vanliga frågor

Vem skriver artiklarna i bloggen?

Artiklarna skrivs med hjälp av tjänsten Soro och läses och godkänns av Insum innan de publiceras. De är allmän information, inte rådgivning för ett enskilt bolag – siffrorna för ditt eget bolag får du när du kopplar bokföringen.

Vad är bloggen, och vad skickas när jag läser den?

Insums blogg på www.insum.se/blogg har artiklar om rapportering, budget, likviditet och nyckeltal. Du når den med länken Blogg i sidfoten på webbplatsen. Artiklarna skrivs med hjälp av tjänsten Soro, men det är Insums server som hämtar dem och bilderna – din webbläsare kontaktar aldrig Soro och inga uppgifter om dig skickas dit. Bloggen räknas i besöksstatistiken som de andra publika sidorna, och i Google Analytics bara om du godkänt kakor.

Till bloggen

Fler frågor och svar finns under Vanliga frågor.

Sluta sammanställa för hand

Koppla bokföringen eller ladda upp en SIE-fil så tar Insum fram rapporter, nyckeltal, budget och likviditet åt dig – på fem minuter. 14 dagar gratis, ingen bindningstid.