Hur beräknas kassalikviditet med exempel?

En kund betalar tio dagar senare än planerat, samtidigt som moms, löner och leverantörsfakturor ska ut från kontot. Det är i sådana lägen kassalikviditeten blir relevant. Frågan hur beräknas kassalikviditet med exempel handlar inte bara om en formel. Den handlar om bolagets förmåga att betala sina kortfristiga skulder utan att behöva sälja lagret eller ta in ny finansiering.

Kassalikviditet är ett nyckeltal som visar hur väl företaget klarar sina närmaste betalningar med tillgångar som relativt snabbt kan bli pengar. För en VD, ägare eller styrelse är det ett snabbt sätt att fånga upp en risk som resultaträkningen inte alltid visar. Ett bolag kan vara lönsamt på helåret och ändå få ont om pengar nästa månad.

Så beräknas kassalikviditet

Den vanligaste formeln är:

Kassalikviditet = (omsättningstillgångar - varulager) / kortfristiga skulder × 100

Omsättningstillgångar är tillgångar som normalt förväntas omsättas inom ett år. Här ingår exempelvis pengar på bankkontot, kundfordringar, kortfristiga fordringar och varulager. Varulagret dras bort eftersom det ofta tar tid att sälja och omvandla till pengar. I en pressad situation kan lagret dessutom behöva säljas med rabatt.

Kortfristiga skulder är skulder som ska betalas inom ett år. Det kan vara leverantörsskulder, moms och arbetsgivaravgifter, kortfristiga lån, upplupna kostnader och den del av långfristiga lån som förfaller under de kommande tolv månaderna.

Resultatet uttrycks i procent. En kassalikviditet på 100 procent innebär att de likvida omsättningstillgångarna, enligt formeln, motsvarar de kortfristiga skulderna.

Räkneexempel: ett handelsbolag

Anta att ett bolag har följande poster i balansräkningen:

• Kassa och bank: 200 000 kronor
• Kundfordringar: 500 000 kronor
• Övriga kortfristiga fordringar: 100 000 kronor
• Förutbetalda kostnader: 100 000 kronor
• Varulager: 300 000 kronor
• Kortfristiga skulder: 800 000 kronor

Omsättningstillgångarna är totalt 1 200 000 kronor. Varulagret är 300 000 kronor. Beräkningen blir då:

(1 200 000 - 300 000) / 800 000 × 100 = 112,5 procent

Bolagets kassalikviditet är alltså 112,5 procent. I teorin har företaget 1,125 kronor i omsättningstillgångar exklusive lager för varje krona i kortfristiga skulder.

Det är ett bättre utgångsläge än 100 procent, men siffran är inte ett löfte om att alla betalningar kan göras i tid. Av de 900 000 kronorna består 100 000 kronor av förutbetalda kostnader. En förutbetald försäkring eller hyra kan normalt inte användas för att betala en leverantörsfaktura. Därför kan ett mer försiktigt beslutsunderlag räkna bort även sådana poster:

(1 200 000 - 300 000 - 100 000) / 800 000 × 100 = 100 procent

Den justerade bedömningen visar att marginalen i praktiken är mindre. Det är ofta den typen av förklaring som avgör om ett nyckeltal blir användbart i styrningen eller bara en procentsiffra i en rapport.

Hur ska nivån tolkas?

Som tumregel ses en kassalikviditet över 100 procent ofta som positiv. Företaget har då, på balansdagen, tillgångar som kan täcka de kortfristiga skulderna utan att lagret räknas in. Men det finns ingen nivå som passar alla bolag.

Ett konsultbolag med små lager, jämna kundinbetalningar och låga kortfristiga skulder kan fungera väl nära 100 procent. Ett bolag med säsongsvariationer, långa betalningsvillkor eller stora momsbetalningar behöver ofta en större marginal. Ett grossistbolag kan i sin tur ha en lägre kassalikviditet som är fullt rimlig om lagret omsätts snabbt och leverantörerna ger goda kreditvillkor.

En nivå under 100 procent betyder inte automatiskt att bolaget har en akut likviditetskris. Däremot finns ett tydligt skäl att titta närmare på betalningsflödena. När förfaller kundfordringarna? Vilka leverantörsskulder ska betalas först? Finns en kreditlimit som faktiskt är tillgänglig? Och är lagret säljbarare än balansräkningen antyder?

Kassalikviditet är en ögonblicksbild

Nyckeltalet bygger på balansräkningen vid en viss tidpunkt. Det fångar inte automatiskt vad som händer veckan efter. Därför bör kassalikviditet användas tillsammans med en likviditetsprognos.

Tänk dig att bolaget i exemplet har en kassalikviditet på 112,5 procent den 31 mars. Den 5 april ska 450 000 kronor i leverantörsfakturor och skatter betalas. Kundfordringar på 500 000 kronor finns bokförda, men 300 000 kronor av dem förfaller först i slutet av maj. Då kan bolaget ändå behöva planera betalningar, påminna kunder eller använda rörelsekredit under april.

Kassalikviditeten säger alltså något om balansräkningens struktur. Likviditetsprognosen visar om pengarna räcker på de datum då de faktiskt behövs. För löpande styrning behövs båda perspektiven.

Vanliga fel när kassalikviditet beräknas

Det vanligaste felet är att räkna med alla kundfordringar som om de vore lika säkra och lika nära en inbetalning. En kundfordran som är 90 dagar försenad har ett annat värde i likviditetsbedömningen än en faktura med förfallodatum nästa vecka. Kontrollera därför åldersfördelningen på kundfordringar och följ upp större belopp separat.

Ett annat fel är att missa kortfristiga skulder som ligger på konton för upplupna kostnader, skatt eller den kortfristiga delen av lån. Om skulderna är ofullständiga blir nyckeltalet för högt och ger en falsk trygghet.

Det förekommer också att man jämför kassalikviditet mellan bolag utan att se hur posterna klassificeras. Två bolag kan ha samma procentsats men helt olika risk. Det ena kan ha pengar på bank och stabila kundfordringar. Det andra kan ha stora förutbetalda kostnader och osäkra fordringar.

När bör nyckeltalet följas upp?

För många små och medelstora bolag räcker en månadsvis uppföljning som del av den vanliga ekonomirapporteringen. Vid snabb tillväxt, pressad kassa, stora projekt eller tydliga säsongseffekter kan det behövas varje vecka. Det viktiga är att siffrorna bygger på uppdaterad bokföring och att avvikelser kan förklaras.

Följ gärna kassalikviditeten över flera månader i stället för att fastna vid ett enskilt utfall. En fallande trend kan bero på att kundfordringar växer snabbare än inbetalningarna, att lagret byggs upp eller att kortfristig finansiering ökar. Då går det att agera tidigare, exempelvis genom att se över fakturering, betalningsvillkor, inköp eller finansiering.

Med ett beslutsstöd som läser den befintliga bokföringen kan nyckeltalet följas utan egna Excel-modeller, samtidigt som varje siffra ska kunna spåras tillbaka till underlaget. Det gör det enklare att skilja mellan en tillfällig variation och ett mönster som kräver beslut.

Kassalikviditet och soliditet svarar på olika frågor

Kassalikviditet blandas ibland ihop med soliditet, men nyckeltalen mäter olika saker. Soliditet visar hur stor del av bolagets tillgångar som finansierats med eget kapital och säger mer om långsiktig finansiell styrka. Kassalikviditet visar den kortsiktiga betalningsförmågan.

Ett bolag kan ha hög soliditet och ändå få problem med en betalning nästa vecka om pengarna är bundna i maskiner, fastigheter eller lager. Ett bolag kan också ha låg soliditet men tillfälligt god kassalikviditet efter en stark period med kundinbetalningar. Styrelsen behöver därför läsa nyckeltalen tillsammans, inte välja ett enda mått som facit.

Nästa gång kassalikviditeten förändras, stanna inte vid procentsatsen. Fråga vilka poster som har rört sig, när pengarna faktiskt kommer in och vilka betalningar som väntar. Där börjar den praktiska likviditetsstyrningen.