Hur beräknar man soliditet i företag rätt?

Ett bolag kan ha pengar på kontot i dag och ändå vara finansiellt sårbart på längre sikt. Därför är frågan ”hur beräknar man soliditet i företag?” mer än en formelfråga. Soliditeten visar hur stor del av bolagets tillgångar som är finansierad med eget kapital, och därmed hur väl bolaget kan bära förluster utan att skulderna tar över.

För VD, ägare och styrelse är soliditet ett sätt att förstå företagets ekonomiska motståndskraft. Den ska inte läsas isolerat, men den ger ett snabbt svar på en central fråga: Hur mycket av verksamheten äger vi själva, och hur mycket är finansierat av andra?

Hur beräknar man soliditet i företag?

Den vanligaste formeln är enkel:

Soliditet = eget kapital / totala tillgångar × 100

Resultatet anges i procent. Eget kapital hittar du i balansräkningen, liksom bolagets totala tillgångar eller balansomslutning. Formeln bygger alltså på två värden från samma datum, vanligtvis vid månadens slut eller på bokslutsdagen.

Om ett företag har 1 200 000 kronor i eget kapital och tillgångar på totalt 4 000 000 kronor blir beräkningen:

1 200 000 / 4 000 000 × 100 = 30 procent

Bolaget har då en soliditet på 30 procent. Det innebär att 30 procent av tillgångarna är finansierade med eget kapital och att resterande 70 procent i praktiken är finansierat med skulder, inklusive leverantörsskulder, banklån och andra åtaganden i balansräkningen.

Använd värden från samma balansräkning

Det är lätt att råka blanda siffror från olika rapportperioder, särskilt när bokföringen uppdateras löpande. Använd alltid eget kapital och totala tillgångar från samma balansräkning. Annars kan procentsatsen ge en missvisande bild.

Kontrollera också att perioden är rimligt avstämd. En obokförd kundfaktura, saknad leverantörsfaktura eller felaktigt bokförd moms kan påverka både tillgångar, skulder och eget kapital. Soliditeten blir inte bättre än underlaget den räknas på.

Vad räknas som eget kapital?

Eget kapital är i korthet ägarnas del av företagets tillgångar efter att skulderna har dragits av. I ett aktiebolag består det vanligtvis av aktiekapital, bundna och fria fonder samt balanserat resultat och årets resultat.

Årets resultat är särskilt viktigt. En lönsam månad eller ett lönsamt år stärker normalt eget kapital när resultatet förs in i balansräkningen. Förluster minskar det. Därför förändras soliditeten ofta över tid, även om bolaget inte har tagit nya lån eller gjort större investeringar.

I vissa analyser justeras eget kapital för obeskattade reserver. Då räknar man bara den del som återstår efter uppskjuten skatt som eget kapital. Det kan vara relevant när du jämför bolag med olika redovisningsupplägg eller arbetar med bank- och kreditbedömningar. För den löpande interna uppföljningen är det viktigaste att använda en konsekvent definition, så att utvecklingen går att jämföra månad för månad.

Räkneexempel: samma resultat, olika soliditet

Anta att två bolag båda gör en vinst på 500 000 kronor under året. Det betyder inte automatiskt att de har samma finansiella styrka.

Bolag A har tillgångar på 2 miljoner kronor och eget kapital på 1 miljon kronor. Soliditeten är 50 procent. Bolag B har tillgångar på 10 miljoner kronor och eget kapital på 1 miljon kronor. Soliditeten är 10 procent.

Båda bolagen kan vara lönsamma, men Bolag B är betydligt mer beroende av extern finansiering. Vid ett försäljningstapp, en kundförlust eller stigande räntor har Bolag B mindre eget kapital som kan absorbera smällen. Det betyder inte att Bolag B är dåligt skött. Kapitalintensiva verksamheter behöver ofta mer finansiering. Men riskbilden är en annan, och den behöver följas upp med öppna ögon.

Hur hög soliditet bör ett företag ha?

Det finns ingen procentsats som är rätt för alla företag. En konsultverksamhet med små investeringar, återkommande kunder och låg skuldsättning kan ofta bygga hög soliditet relativt snabbt. Ett handelsbolag med stort varulager, eller ett fastighets- och industribolag med omfattande investeringar, kan ha lägre soliditet som en naturlig följd av affärsmodellen.

En hög soliditet innebär ofta lägre finansiell risk och bättre förmåga att hantera svängningar. Den kan också stärka förtroendet hos banker, leverantörer och andra finansiärer. Samtidigt är en mycket hög soliditet inte automatiskt det enda tecknet på god styrning. Bolaget kan exempelvis ha kapital som inte används effektivt, eller avstå från lönsamma investeringar av försiktighet.

Det mest användbara är därför att jämföra soliditeten med tre saker: bolagets egen historik, företag i samma bransch och verksamhetens faktiska risker. Fråga också vad som förklarar förändringen. Har eget kapital vuxit genom lönsamhet? Har tillgångarna ökat efter investeringar? Eller har skulderna ökat för att finansiera en svag löpande verksamhet?

Soliditet är inte samma sak som likviditet

Soliditet och likviditet blandas ofta ihop, men de besvarar olika frågor. Soliditet handlar om den långsiktiga finansieringen och förmågan att tåla förluster. Likviditet handlar om betalningsförmågan här och nu: Kan bolaget betala löner, moms, leverantörer och räntor när de förfaller?

Ett bolag kan ha god soliditet men svag likviditet. Det är vanligt när stora värden finns bundna i exempelvis kundfordringar, lager eller maskiner medan pengarna på bankkontot är begränsade. Omvänt kan ett bolag ha god likviditet efter ett nytt lån, men ändå låg soliditet eftersom skuldsättningen har ökat.

Därför blir beslutsunderlaget bättre när soliditeten läses tillsammans med kassaflöde, likviditetsprognos, skuldernas förfallodatum och resultatutveckling. För styrelsen är kombinationen ofta viktigare än ett enskilt nyckeltal.

Så kan du påverka soliditeten

Soliditeten stiger när eget kapital ökar snabbare än tillgångarna. Lönsamhet är den vanligaste vägen, särskilt när vinster får stanna kvar i bolaget. Ägartillskott kan också stärka eget kapital, liksom en återhållsam utdelningspolitik under perioder när bolaget behöver bygga finansiell motståndskraft.

Soliditeten kan däremot sjunka vid förlust, stora investeringar som finansieras med lån eller när tillgångarna växer snabbare än eget kapital. En investering behöver inte vara fel för att den tillfälligt sänker soliditeten. Avgörande är om investeringen förväntas skapa lönsamhet och kassaflöde som bär finansieringen över tid.

Undvik att enbart försöka förbättra siffran inför ett bokslut. En hållbar förbättring kommer från lönsam drift, genomtänkt kapitalbindning och en finansiering som passar verksamhetens risk och tillväxtplaner.

Vanliga misstag i beräkningen

Ett vanligt misstag är att använda omsättningen i nämnaren. Omsättning hör hemma i resultaträkningen och säger inget direkt om hur balansräkningen är finansierad. Soliditet beräknas alltid utifrån eget kapital och totala tillgångar.

Ett annat misstag är att tolka en tillfällig nivå som ett stabilt läge. Soliditeten kan förändras kraftigt under året om bolaget har säsongsförsäljning, bygger lager inför högsäsong eller tar upp finansiering för en investering. Följ därför trenden över flera månader och komplettera med kommentarer till de större förändringarna.

Negativt eget kapital kräver särskild uppmärksamhet. Då blir soliditeten negativ, vilket betyder att skulderna är större än tillgångarna. Det är inte bara ett nyckeltal att bevaka, utan en signal om att bolaget behöver bedöma kapitalbehov, lönsamhet, finansiering och i vissa fall de formella regler som gäller vid kapitalbrist i aktiebolag.

Gör soliditeten till ett beslutsunderlag

Soliditet är som mest användbar när den följs löpande, inte bara när årsredovisningen är klar. Med uppdaterade resultat- och balansräkningar kan du se om utvecklingen går åt rätt håll och spåra förändringen till konkreta poster i bokföringen. Insum kan exempelvis göra nyckeltal och balansräkning lättare att följa utan att ändra något i bokföringen, samtidigt som varje siffra går att kontrollera mot underlaget.

Titta på soliditeten i samband med beslut om investeringar, utdelning, nyanställningar och lånefinansiering. En låg nivå behöver inte stoppa ett bra beslut, men den ska göra att ni räknar noggrannare på risk, kassaflöde och alternativ finansiering.

När siffran följs regelbundet blir soliditeten mindre av ett bokslutsmått och mer av ett samtal om handlingsutrymme: hur mycket osäkerhet bolaget kan bära, vilka möjligheter som är värda att finansiera och när det är klokt att förstärka den egna kapitalbasen.